Jag reppar er i FN:s generalförsamling 2017

Hej hej hallå!

Jag heter Hanna Bergman, jag är 21 år gammal, och 2017 har jag den stora äran att representera Sveriges Ungdomsorganisationer i FN:s generalförsamling.

Så vem är jag? Tja, innan jag fick den här långa titeln brukade det stå i min Twitterprofil att jag dansar bäst barfota och har diskuterat politik i alla världsdelar (utom Antarktis, jobbar på det). I min Tinderprofil står det att jag är ny i Malmö och att min anthem är Feelin’ myself med Nicki Minaj och Beyoncé, på LinkedIn står det att jag är butiks- och restaurangbiträde och på Facebook har jag en profilbild där jag sitter framför Taj Mahal i Indien efter att ha backpackat jorden runt själv.

Jag kan inte komma på något speciellt som kickade igång mitt engagemang egentligen, utan det har smugit sig på gradvis – från att diskutera hemma vid köksbordet, till att börja förstå hur jag själv kunde göra skillnad i olika strukturer, till att bli aktiv i olika föreningar. Jag blev invald i elevrådsstyrelsen på högstadiet och blev senare ordförande, och när jag som nybliven etta i gymnasiet kastade mig in i elevkårsvärlden gick både mitt engagemang och mitt självförtroende spikrakt uppåt. När jag tog studenten 2014 med tre lysande elevkårsår bakom mig hamnade jag av en slump på en anställningsintervju hos Sveriges Elevkårer, där jag sedan jobbade som verksamhetsutvecklare i ett år. Jag insåg hur bra jag var på att förmedla mitt engagemang och min glöd till andra, och lärde mig otroligt mycket om organisationer och föreningsstruktur.

Via en kollega fick jag nys om föreningen Fler Unga, då rätt nystartad, som verkar för att hjälpa unga att hitta
sin politiska kompass och samtidigt se till att unga representeras där de diskuteras – framförallt med fokus på att få unga till Almedalsveckan på Gotland. Jag blev invald i styrelsen och var pressansvarig ett år innan jag kandiderade till ordförande. 2016 ledde jag föreningen till en andra plats i Årets Digitala Kommunikatör i Almedalen och var himla stolt över en fantastisk delegation unga som tog fighten mot åldersmaktsordningen. I år är jag vice ordförande och ser fram emot att stärka långsiktigheten och stabiliteten i föreningen.

Men kanske viktigast av allt – eller i alla fall de jag har att tacka för nomineringen till FN-uppdraget – är Unga Feminister. Hösten 2016 hoppade jag rakt in i Unga Feministers nationella styrelse som medlemsansvarig, och är omvald till samma post även detta verksamhetsår. Mitt hjärta har alltid bultat för feminismen, och nu har jag förtroendet att få arbeta med medlemsvård och feminism som partipolitik samtidigt – något som är fantastiskt roligt, utmanande och lite läskigt på samma gång.

Ja, ni hör ju – jag är en passionerad tjej med hjärtat på rätt ställe, men när jag i oktober åker till New York är det ju inte för att representera mig själv. Det är för att representera er. Ett uppdrag som jag ödmjukt innehar och hoppas att ni vill hjälpa mig med!

Så frågan är egentligen – vilka är ni? Vad vill ni att jag ska använda min röst till i FN? Kontakta mig så slår vi två flugor i en smäll: ni får lära er mer om FN och de globala målen, och jag får lyssna på vad ni har att säga om världen. Jag ser personligen mycket fram emot att snacka olika aspekter av mänsklig säkerhet!

Ni når mig på
hanna.bergman@lsu.se
@hannabergmans

Nu kör vi! Tillsammans!

NYA FN-REPPEN TILL HLPF!

Hej allihopa!

Mitt namn är Björn Fondén, jag är 20 år gammal och Sveriges nya ungdomsrepresentant till FN:s högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF).

 

Min säng står i Göteborg, där jag pluggar miljövetenskap & företagsekonomi, men min väska är alltid packad och jag spenderar mer tid borta än hemma. Vid sidan av skolan är jag nämligen föreläsare på we_change, Sveriges största hålbarhetssatsning för unga, och ambassadör för startupen TRINE som jobbar med crowdfunding av solenergi i tillväxtmarknader. Jag älskar att ha många bollar i luften, och brinner för hållbarhetsfrågor och ungas engagemang.

 

Jag har en bakgrund i en mängd olika organisationer, och har jobbat med unga och hållbarhetsfrågor på olika sätt egentligen så länge jag kan minnas. Redan som tolvåring var jag ledare och tog med mig sjuåringar ut i skogen genom Friluftsfrämjandet. Några år senare var det teatern som fick mitt stora engagemang då jag var ledare, regissör och skådespelare för olika pjäser. Under gymnasiet upptäckte jag dock elevrörelsen och blev förälskad vid första ögonkastet. Jag lade teatern bakom mig, blev ordförande för elevkåren på min gymnasieskola och fick chansen att åka till Kina för att snacka elevdemokrati och organisering. På senare tid har dock hela mitt engagemang och energi lagts i miljö- och hållbarhetsrörelsen, efter att verkligen ha fått upp ögonen för de stora framtidsutmaningar vi står inför.
Det är nämligen lätt att känna sig orolig och maktlös inför dessa utmaningar; klimatförändringar, miljöförstöring, rasism, sexism, krig och allmänt elände. Men jag tror ändå att vi är den första generationen med makten och möjligheten att förändra detta. Precis som Ban Ki Moon sade:
”We are the first generation that can put an end to poverty and the last generation that can put an end to climate change”
Under 2015 fick jag chansen att åka med Fältbiologerna till klimattoppmötet COP21 i Paris. Det var oerhört lärorikt, och trots att avtalet inte blev allt vi hoppats på, så var det ändå ett viktigt steg framåt. Att FN:s alla 193 medlemsländer under samma år också lyckades enas om sjutton globala mål för en hållbar utveckling, ger oerhört mycket hopp. Det krävs dock mycket arbete för att nå dit, och det krävs att vi unga ges en tydligare röst och inkluderas i beslutsfattande processer. För vi unga är såväl nutiden som framtiden, och jag tror att vi med vår kraft och vårt engagemang kan förändra världen.

I mitten av juli åker jag ner till New York tillsammans med den svenska FN-delegationen för att lyfta ungas röster, diskutera och följa upp arbetet med de globala målen. Innan dess vill jag dock passa på att åka ut och träffa er – Sveriges ungdomsorganisationer – för att snacka om era hjärtefrågor och engagemang, och hur vi tillsammans bidrar till att uppnå dessa globala mål. Så hör av er om ni vill, så försöker vi boka in något!

  • Mail: bjorn.fonden@lsu.se
  • Twitter & Instagram: @bjornfonden

Ser fram emot att få träffa er alla och ta mig an detta ärofyllda uppdrag.

Tillsammans skapar vi en bättre värld!

 

Klimattoppmötet 2016, och det kommande COP23

COP22 – Vad hände egentligen? Vad kommer tas upp på COP23?  Nedan kan ni läsa om vilka vinster Sverige fick igenom under klimattoppmötet 2016 i Marrakesh och annat som kunde gå bättre.

COP22 är slut! Klimattoppmötet tog slut efter ca två veckors förhandlingar och det var tills efter midnatt som mötet tog slut. Många representanter från såväl länder som civilsamhället lämnade plenum och var uppriktigt förvirrade över vad som egentligen hade hänt på klimattoppmötet under dessa två veckor. Vilka beslut togs, vad gick bättre och vad gick sämre och hur ska vi minnas COP22? Här kommer en liten (lång) sammanfattning över vad som hände, förhandlingarna och dokumenten har varit väldigt tekniska och därför också svåra att förstå om man tidigare inte har följt COP22, jag ska förenkla så mycket som möjligt. Hojta till i kommentarsfältet om det blir för komplicerat.

Under COP22 är det 6 olika förhandlingsspår som togs upp. Dessa är viktiga att hålla koll på om man vill läsa och förstå protokoll från klimattopmöten.

SBSTA (Subsidary body for scientific and technological support):

Den SBSTA är en av två permanenta underorgan till konventionen som fastställts av COP / CMP. Undergruppen stöder arbetet i COP och CMP genom att tillhandahålla aktuell information och råd om vetenskapliga och tekniska frågor som de hänför sig till konventionen eller dess Kyotoprotokollet .

SBI: Subsidiary body for implementation (Genomförande och implentation av kyotoprotokollet).

SBI är en av två permanenta underorgan till konventionen som fastställts av COP / CMP. Det stöder arbetet i COP och CMP genom utvärdering och översyn av det faktiska genomförandet av konventionen och Kyotoprotokollet . SBI råder också COP om budgetfrågor och administrativa frågor.

APA:  Ad hoc working group on the Paris agreement.

Den 12 december 2015 partskonferensen (COP) antog Parisavtalet genom beslut 1 / CP.21. Ad hoc-arbetsgruppen för Parisavtalet (APA) inrättades av samma beslut att förbereda sig för ikraftträdandet av Parisavtalet och för sammankallandet av den första sessionen av partskonferensen fungerar som möte mellan parterna till Parisavtalet avtalet~~POS=HEADCOMP (CMA).

Mandatet för APA är att förbereda utkast till beslut att rekommendera genom COP till CMA för övervägande och antagande vid sitt första möte. I synnerhet begärde COP APA att utveckla:

1. Ytterligare vägledning avseende nationellt fastställda bidrag som avses i artikel 4 i Parisavtalet;

2.  Tillvägagångssätt, förfaranden och riktlinjer för en tydlig och transparent ram för åtgärder och stöd som avses i artikel 13 i Parisavtalet;

3. Formerna för den bilaterala stocktake som avses i artikel 14 i Parisavtalet;

(D) Metoder och förfaranden för effektiv drift av mekanismen för att underlätta genomförandet och främja överensstämmelse som avses i artikel 15 i Parisavtalet.

CMA : Conference of the Parties serving as the meeting o the parties to the Parisagreement 

Den partskonferensen , den högsta organ i konventionen skall fungera som möte mellan parterna till Parisavtalet . Alla stater som är parter i Parisavtalet är företrädda vid partskonferensen fungerar som möte mellan parterna i Parisavtalet (CMA), medan stater som inte är parter deltar som observatörer. CMA övervakar genomförandet av Parisavtalet och fattar beslut för att främja ett effektivt genomförande.

COP : Conference of the parties, förhandlingar mellan de parter som är med i UNFCC. 

COP är högsta beslutande organ i konventionen. Alla stater som är parter i konventionen är representerade vid COP, där de se över genomförandet av konventionen och andra rättsliga instrument som COP antar och fatta beslut som är nödvändiga för att främja ett effektivt genomförande av konventionen, inklusive institutionella och administrativa arrangemang .

CMP : Conference of the parties serving as the meeting of the parties to the Kyoto protocol

Den partskonferensen , den högsta organ i konventionen skall fungera som möte mellan parterna i Kyotoprotokollet . Alla stater som är parter i Kyotoprotokollet är företrädda vid partskonferensen fungerar som möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP), medan stater som inte är parter deltar som observatörer. CMP övervakar genomförandet av Kyotoprotokollet och fattar beslut för att främja en effektiv ”implementation”.

Vad skedde under COP22 rent specifikt då?

Vinster:

  • COP 22 beslutade om att förlänga Lima-programmet för jämställdhet med tre år för att ytterligare stärka arbetet med jämställdhetsfokus i relation till klimatförändringar och i klimatförhandlingsarbetet. (Hurra!!)
  •  Mycket bra och konstruktiva diskussioner kring urfolksfrågor och den plattform som ska etableras för att utbyta erfarenhet och delge kunskap kring utsläppsbegränsning och anpassning har hållits. Ytterligare arbete och en operationalisering av plattformen är att vänta under nästa år. (Historiskt!)
  • Anpassningsfonden har överskridits sitt finansiella mål. Sverige, Tyskland, regionen Flanders i Belgien och Italien, har utlovat nya stöd till anpassningsfonden. Det gör att man överträffar anpassningsfondens mobiliseringsmål med 80 miljoner dollar. (EU visar vägen!!)
  • Anpassningsfondens framtida roll och möjliga koppling till avtalet samt vad som ska beslutas på första partsmötet under Parisavtalet var en svårförhandlad fråga under COP22. Frågan om fondens framtida roll har varit en kärnfråga under COP22. Nu beslutades det att fonden bör (should) ligga under avtalet under vissa förutsättningar såsom institutionella arrangemang och verksamhetsutformning. Slutligt beslut ska dock tas om 2018.
  • COP22 enades om att förbättra effektiviteten av Doha-arbetsprogrammet kring artikel6 i konventionen (utbildning, deltagande och allmän medvetenhet).
  • Vikten av att involvera andra samhällsaktörer för ökad ambition under den Globala aktionsagendan har varit en stor och viktig fråga under COP 22 och ett antal tematiska sessioner har ägt rum under mötet. Denna fråga har främst burits fram av civilsamhället.
  • Länderna har kommit överens om en plan för det framtida arbetet med att utveckla och formalisera regelboken för Parisavtalet genom fokuserade inlagor, workshop. . Det är positivt då de rör utvecklingen av delar som är så viktiga för att kunna höja den globala ambitionen i linje med temperaturmålen, nämligen den femåriga cykeln för utsläppsminskningar inklusive den globala översynen; utvecklingen av ett transparenssystem för hela avtalet samt efterlevnadsmekanismen. Det är ett viktigt steg framåt.

Kunde blivit bättre:

  • Civilsamhället blev exkluderade från väldigt många förhandlingar. Detta är väldigt dåligt och den globala aktionsagendan förlorar lite sitt värde när civilsamhället inte inkluderas i diskussioner om hur civilsamhället ska få mer plats, lol. Lite motsägande.
  • Som vanligt var det dåligt med ungdomsrepresentationen under klimattoppmötet. Många länder valde helt att exkludera unga i sina delegationer medan andra skickade ungdomsrepresentanter i deras nationella delegationer. Dock är det viktigt att påpeka ungdomsrepresentation i de nationella delegationerna inte behöver betyda att unga faktiskt kan påverka. Ett sjukt exempel är Förenta arabemiraterna som hade 30 (!) ungdomsdelegater i sin delegation. Dessa 30 ungdomsrepresentanter hade dock sammanlagt mindre makt i sin delegation än vad jag som enskild ungdomsrepresentant hade i Sveriges delegation. Det handlar med andra ord om inte bara hur fler länder ska ha ungdomsdelegater utan om hur unga ska involveras i stängda förhandlingar och faktiskt påverka klimatpolitiska frågor. YOUNGO är en organisation som gjort och gör väldigt mycket i området. Mer information om dem hittar ni  här (http://www.youthpolicy.org/blog/structures/conference-of-youth/)

Vilka ingick i delegationen för COP22?

Det handlade om drygt sammanlagt 40 olika personer som var där för olika moment. Representanter från bla  Naturvårdsverket, tjänstemän från finansdepartementet och miljö & energi departementet. Under första veckan var vår delegationsledare, Johanna Lissinger Peitz. Den andra veckan kom klimatministern Isabella Lövin och miljöminister Karolina Skog, Lövin tog under andra veckan över rollen som delegationsledare.

COP23

COP23 kommer vara i Bonn, Tyskland men kommer ledas av Fiji. Detta är första gången i historien som ett litet Ö-land som Fiji kan sätta agendan i klimatfrågan. Stort då de är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna, hoppas de gör det på ett bra sätt så att fler Ö-länder också får chansen. Vilka frågor är det då som kommer tas upp under COP23? Mycket beror på vad som händer under förmötet i Bonn nu i maj. Min spaning är att man kommer prata mycket om hur klimatmålen ska skärpas över tid. Sen tror jag tyvärr att mycket fokus kommer läggas på bristande klimatfinansiering från bla USA, min förhoppning är att man lägger mycket vikt på den gröna klimatfonden där man fortsätter arbetet med transparens i rapporteringssystem. Och sen kommer man ta beslut om många tekniska frågor i de 6 olika förhandlingsspåren. Mer info om det hittar du på UNFCCCs hemsida.

Håll koll på:

  • COP23 är 6-17 november 2017, Bonn.
  • För-mötet till COP23 tar plats under maj 2017, även den i Bonn.
  • LSU:s hemsida för annons om att man söker ny ungdomsrepresentant till COP23, det kommer så fort som möjligt.

Sist vill jag bara säga ett stort tack för att jag fått vara er representant, det har varit mäktigt. Att dessutom veta att man har en stark svensk ungdomsrörelse i ryggen som verkligen lyfter klimatfrågan i den politiska debatten är häftigt. Vårt jobb är viktigare än någonsin nu när klimatförnekare fått mer makt och när forskning & vetenskap attackeras från alla håll. Stort tack och kampen för klimaträttvisa forsätter.

Här kommer flera bilder från COP22.

(Samtal med Malaysias ungdomsrepresentanter)

(Youth day på Nordens monter i COP-området)

(Har skypesamtal om COP22 med Grön ungdom i Stockholms regionen samtidigt som bilaterala presentationer pågår)

 

 ( I samtal med alla officiella ungdomsdelegater, i bild syns delegater från bla Kenya, Argentina & Malaysia)

 (Även här har vi ungdomsreppar från olika delar av världen)

(Sveriges delegation till COP22)

Kram!

Mona.

Snipp, snapp, snut – sagan är Inte slut!

Ett sista inlägg, inte ett sista farväl.

Mitt mandat som FN-representant är slut och vilket fantastiskt år det har varit.

Det jag har upplevt som med LSU under 2016 är magiskt allt från första dagen till den sista. I tidigare blogginlägg har jag skrivit om konferenser jag varit på, speciellt mycket om FN:s högnivåforum om hållbar utveckling i New York 2016.

Efter New York har livet varit fullspäckat av skola, ideellt arbete och några ytterligare konferenser som FN-representant. Jag har också blivit inbjuden att tala med unga i organisationer och skola där jag presenterade FN:s Agenda 2030 i stort med fokus på Globala Målen.

Efter New York har jag deltagit på några konferenser till om Agenda 2030;

  • Asia-Europe Environment Forum 2016 à I Stockholm, Sverige
  • Ohchr – ”Role of Youth in Public Decision-Making” à I Geneve, Schweiz
  • Nordic Cooperation for the global 2030 Agenda for Sustainable Development by the Nordic councils of ministers à I Helsingfors, Finland

Efter New York har jag besökt och pratat Globala Målen med;

  • KFUM:s praktikanterna
  • Grupp från Naturskyddsföreningens projekt ”Schysst sommar & vinter
  • Hållit i en lektion med två klasser på YBC-gymnasium i Nacka
  • Föreläsning för gymnasieklass på ”Framtidsmässan
  • Inspirationsföreläsning på Powershift SE 2016
  • Clara Henry – Sida:s Globala Målen ambassadör

Det bästa med mitt mandat har varit att lära känna de unga i Sverige, att få se hur drivna unga människor är och vilken kompetens dom besitter. Jag förvånas INTE utan jag inspireras. Det här tar jag naturligtvis med till de konferenser jag deltar i.

Det är alltid lika spännande att utmana makthavare att inkludera unga i nationella genomförandet av Agenda 2030.

Som vanligt uttrycks att unga är viktiga men man använder fortfarande inte den kompetens som finns för samhällsutvecklingen. Under nordiska ministerrådets konferens var dagen upplagd som en stor konsultation med många deltagare och här kände jag att jag kunde influera. Vid flera tillfällen kunde jag tala om varför unga är viktiga och att nordiska ungdomsrörelsen är förändringsaktörer. Om man kan stärka exempelvis LSU och de motsvarande ungdomsråden i norden med ökat bistånd, kan man stärka ungdomsrörelsen. Exempelvis kan svenska regeringens arbete med genomförandet av FN:s Agenda 2030 drivas mer effektivt om det görs tillsammans med svenska ungdomsrörelsen.

Ja ni förstår; I can go on and on…

Titeln till detta inlägg lyder ”Snipp, snapp, snut – sagan är Inte slut” för att även om mitt mandat som FN-representant är slut, så fortsätter arbetet och facklan går över till en fantastisk eldsjäl. Sen är inte jag klar med Globala Målen…

Följ mig på Twitter och Instagram: @RomianaB för att ta reda på vad för skoj jag ska göra i vår!

Tack LSU ❤️, AUF  ❤️(min hemorganisation som nominerade mig) och tack ungdomsrörelsen ❤️ ❤️ för ett fantastiskt år. Det finns inga ord som kan beskriva den glädje och uppskattning jag känner när jag tänker allt ni givit mig.

Kram,

Romiana Bikasha  ❤️IMG_9775

”Realising Inclusive Peacebuilding” – seminarium med Dag Hammarskjöld Foundation

Hej!

I Sverige finns ett gäng aktörer som arbetar med FN-frågor. En viktig sådan är Dag Hammarskjöldfonden vard uppdrag är att katalysera dialog och handling för ett socialt och ekonomiskt rättvis, ekologiskt hållbar, demokratisk och fredlig värld. I samma anda som Dag Hammarskjöld, enda svensken att ha varit FN:s generalsekreterare, strävar dem efter att skapa nya perspektiv och idéer på global utveckling och multilateralt samarbete. De bygger broar mellan aktörer och förmedlar utrymme för de som påverkas mest av ojämlikhet och orättvisa.

Den 7 april 2016 var jag inbjuden till ett seminarium anordnat av dem med tema “Realising inclusive peacebuildng”.
Seminariumet inleddes redan kvällen innan, den 6 april, med en middag på Skeppsholmen dit alla deltagare var inbjudna. Där hade jag trevliga samtal med folk från världens alla hörn som arbetar med fredsbyggande. Med på plats fanns personer från hela världen: Liberia, Somalia, Colombia, Pakistan, Indien, Finland, USA, Storbrittanien, DRC, Australien etc.

Den 7 april inleddes seminariet hos Dag Hammarskjöldfonden i Uppsala.

På Agendan fanns dessa områden:

Session 1: Goal 16 as a vehicle for supporting peacebuilding
Session 2: Reconciliation and inclusive national ownership
Session 3: Engagement of youth in peacebuilding
Looking forward: communicating messages and supporting implementation

Här nedan finner du anteckningar på de diskussioner som fördes:

 

Det fördes livliga och givande diskussioner under varje agendapunkt. Även om alla agendapunkter självklart var intressanta, kändes det extra viktigt och bra att ungas roll i fredsbyggande lyftes.

         

Under lunchen serverades god vegansk mat innan vi begav oss av till kyrkogården för att besöka Dag Hammarskjölds grav i Uppsala för att hedra honom och visa vår respekt.

           

Efter lunchen fortsatte diskussionerna.