Post 2015-agendan

31 januari

I fredags besökte vi ett seminarium om post 2015-agendan, anordnat av biståndsminister Isabella Lövin med Utrikesdepartementet och Regeringskansliet.

Många viktiga punkter avhandlades, och något som gladde mig var att det hela hade ett väldigt konkret upplägg. De nya utvecklingsmålen diskuterades bland deltagarna, och intressant var även att det var en stor blandning av människor bland åhörarna, i och med att tanken var att blanda näringsliv, politiker och representanter från civilsamhället.

I generalsekreterarens syntesrapport har det talats om ”The Road to Dignity by 2030”, och de senaste årens arbete har alltså mynnat ut i 17 mål och 169 delmål. De finansiella aspekterna av dessa kommer att diskuteras på en konferens i Addis Ababa i sommar, och målen ska sedan antas på UN Climate Summit i New York i september. Alla dessa mål är enligt min mening oerhört viktiga i och med att de, tillsammans med delmålen, är så pass konkreta och uppmanar till handling. Dock så är min största farhåga att vissa av dessa mål eller delmål sätts ihop och nedprioriteras, men detta var faktiskt en fråga som togs upp under seminariet, och i dagsläget var den allmänna uppfattningen att det inte fanns någon större risk för detta.

Den 17 övergripande målen är:

  1. Utrota all form av fattigdom
  2. Utrota hunger, säkerställa tillgång till mat och förbättrad nutrition, samt förespråka hållbart jordbruk
  3. Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar
  4. Garantera en inkluderade, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla
  5. Uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor större självbestämmanderätt
  6. Garantera tillgång till och ett hållbart användande av vatten och sanitet för alla
  7. Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla
  8. Uppmuntra en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb
  9. Bygga upp en hållbar infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation
  10. Minska ojämlikhet inom och mellan länder
  11. Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
  12. Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster
  13. Vidta viktiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och dess inverkan (i linje med FN:s ramavtal om klimatförändringen med UNFCCC)
  14. Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis
  15. Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald
  16. Uppmuntra fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer
  17. Stödja verkställandet av hållbar utveckling i större utsträckning och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling

Vidare så talades det om tvågradersmålet som ska vara uppnått inom 15 år, och om ett hållbart utvecklande av jordens livsåtmålande funktioner. Viktigt är även att detta arbete omfattar alla länder (både nationellt och internationellt), alla politikerområden samt alla aktörer (civilsamhället, näringsliv och regeringar).

En annan sak som är värt att notera är att två miljoner människor har konsulterats i processen där de nya målen har tagits fram, vilket verkligen pekar på att man denna gång har försökt skapa en så inkluderande process som möjligt. I den tidigare nämnda syntesrapporten finns 6 övergripande kategorier vilka är människor, natur, partnerskap, värdighet, välstånd och rättvisa. Jag tycker att detta verkligen vittnar om att man arbetat med att se sambandet mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter, vilket är otroligt viktigt. En hållbar utveckling måste bygga på alla dessa pelare, och uttrycket ”Leave no one behind” som har använts flitigt är något som vittnar om det.

Vad gäller den svenska regeringens prioriteringar, så har det talats om hållbarhet i dess tre dimensioner, och som det går att läsa mer om här. Bland annat inkluderar denna strategi jämställdhet, klimatarbete, samstämmighet samt sysselsättning och fackliga rättigheter. Det kan konstateras att klimat är centralt för utveckling, och utveckling är centralt för klimat. Vidare så talades det om en ”decent work agenda” och om att satsa på sociala trygghetssystem, i och med att den globala arbetskraften kommer öka under de kommande åren.

Därefter så följde en diskussion där många viktiga aspekter togs upp. Bland annat talades det om indikatorer på hur målen skulle kunna mätas, innovativa sätt till finansiering samt civilsamhällets möjligheter till att påverka den fortsatta processen. Delmålen kommer under året att ses över rent tekniskt, och i den processen är det viktigt att de inte ändras och tappar delar av sin slagkraft.

Sammanfattningsvis så var detta ett väldigt lärorikt tillfälle att få gräva ner sig djupare i post 2015-processen. Nästa steg handlar mycket om arbetet om finansieringen kring dessa mål, men intressant att notera är att 93 miljoner dollar globalt sett kommer gå till energiinvesteringar de kommande åren, oavsett om det är hållbar energi eller inte. Därmed finns en unik chans till att satsa på hållbara och innovativa alternativ redan från början, och att arbeta på alla plan för att styra dessa ekonomiska flöden i rätt riktning.

Jag ser fram emot att arbeta med denna process, och ni är mer än välkomna att höra av er till mig ifall ni vill veta mer om processen, eller bidra med era tankar och idéer kring ämnet!

/ Alexandra

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *