Klimattoppmötet 2016, och det kommande COP23

COP22 – Vad hände egentligen? Vad kommer tas upp på COP23?  Nedan kan ni läsa om vilka vinster Sverige fick igenom under klimattoppmötet 2016 i Marrakesh och annat som kunde gå bättre.

COP22 är slut! Klimattoppmötet tog slut efter ca två veckors förhandlingar och det var tills efter midnatt som mötet tog slut. Många representanter från såväl länder som civilsamhället lämnade plenum och var uppriktigt förvirrade över vad som egentligen hade hänt på klimattoppmötet under dessa två veckor. Vilka beslut togs, vad gick bättre och vad gick sämre och hur ska vi minnas COP22? Här kommer en liten (lång) sammanfattning över vad som hände, förhandlingarna och dokumenten har varit väldigt tekniska och därför också svåra att förstå om man tidigare inte har följt COP22, jag ska förenkla så mycket som möjligt. Hojta till i kommentarsfältet om det blir för komplicerat.

Under COP22 är det 6 olika förhandlingsspår som togs upp. Dessa är viktiga att hålla koll på om man vill läsa och förstå protokoll från klimattopmöten.

SBSTA (Subsidary body for scientific and technological support):

Den SBSTA är en av två permanenta underorgan till konventionen som fastställts av COP / CMP. Undergruppen stöder arbetet i COP och CMP genom att tillhandahålla aktuell information och råd om vetenskapliga och tekniska frågor som de hänför sig till konventionen eller dess Kyotoprotokollet .

SBI: Subsidiary body for implementation (Genomförande och implentation av kyotoprotokollet).

SBI är en av två permanenta underorgan till konventionen som fastställts av COP / CMP. Det stöder arbetet i COP och CMP genom utvärdering och översyn av det faktiska genomförandet av konventionen och Kyotoprotokollet . SBI råder också COP om budgetfrågor och administrativa frågor.

APA:  Ad hoc working group on the Paris agreement.

Den 12 december 2015 partskonferensen (COP) antog Parisavtalet genom beslut 1 / CP.21. Ad hoc-arbetsgruppen för Parisavtalet (APA) inrättades av samma beslut att förbereda sig för ikraftträdandet av Parisavtalet och för sammankallandet av den första sessionen av partskonferensen fungerar som möte mellan parterna till Parisavtalet avtalet~~POS=HEADCOMP (CMA).

Mandatet för APA är att förbereda utkast till beslut att rekommendera genom COP till CMA för övervägande och antagande vid sitt första möte. I synnerhet begärde COP APA att utveckla:

1. Ytterligare vägledning avseende nationellt fastställda bidrag som avses i artikel 4 i Parisavtalet;

2.  Tillvägagångssätt, förfaranden och riktlinjer för en tydlig och transparent ram för åtgärder och stöd som avses i artikel 13 i Parisavtalet;

3. Formerna för den bilaterala stocktake som avses i artikel 14 i Parisavtalet;

(D) Metoder och förfaranden för effektiv drift av mekanismen för att underlätta genomförandet och främja överensstämmelse som avses i artikel 15 i Parisavtalet.

CMA : Conference of the Parties serving as the meeting o the parties to the Parisagreement 

Den partskonferensen , den högsta organ i konventionen skall fungera som möte mellan parterna till Parisavtalet . Alla stater som är parter i Parisavtalet är företrädda vid partskonferensen fungerar som möte mellan parterna i Parisavtalet (CMA), medan stater som inte är parter deltar som observatörer. CMA övervakar genomförandet av Parisavtalet och fattar beslut för att främja ett effektivt genomförande.

COP : Conference of the parties, förhandlingar mellan de parter som är med i UNFCC. 

COP är högsta beslutande organ i konventionen. Alla stater som är parter i konventionen är representerade vid COP, där de se över genomförandet av konventionen och andra rättsliga instrument som COP antar och fatta beslut som är nödvändiga för att främja ett effektivt genomförande av konventionen, inklusive institutionella och administrativa arrangemang .

CMP : Conference of the parties serving as the meeting of the parties to the Kyoto protocol

Den partskonferensen , den högsta organ i konventionen skall fungera som möte mellan parterna i Kyotoprotokollet . Alla stater som är parter i Kyotoprotokollet är företrädda vid partskonferensen fungerar som möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP), medan stater som inte är parter deltar som observatörer. CMP övervakar genomförandet av Kyotoprotokollet och fattar beslut för att främja en effektiv ”implementation”.

Vad skedde under COP22 rent specifikt då?

Vinster:

  • COP 22 beslutade om att förlänga Lima-programmet för jämställdhet med tre år för att ytterligare stärka arbetet med jämställdhetsfokus i relation till klimatförändringar och i klimatförhandlingsarbetet. (Hurra!!)
  •  Mycket bra och konstruktiva diskussioner kring urfolksfrågor och den plattform som ska etableras för att utbyta erfarenhet och delge kunskap kring utsläppsbegränsning och anpassning har hållits. Ytterligare arbete och en operationalisering av plattformen är att vänta under nästa år. (Historiskt!)
  • Anpassningsfonden har överskridits sitt finansiella mål. Sverige, Tyskland, regionen Flanders i Belgien och Italien, har utlovat nya stöd till anpassningsfonden. Det gör att man överträffar anpassningsfondens mobiliseringsmål med 80 miljoner dollar. (EU visar vägen!!)
  • Anpassningsfondens framtida roll och möjliga koppling till avtalet samt vad som ska beslutas på första partsmötet under Parisavtalet var en svårförhandlad fråga under COP22. Frågan om fondens framtida roll har varit en kärnfråga under COP22. Nu beslutades det att fonden bör (should) ligga under avtalet under vissa förutsättningar såsom institutionella arrangemang och verksamhetsutformning. Slutligt beslut ska dock tas om 2018.
  • COP22 enades om att förbättra effektiviteten av Doha-arbetsprogrammet kring artikel6 i konventionen (utbildning, deltagande och allmän medvetenhet).
  • Vikten av att involvera andra samhällsaktörer för ökad ambition under den Globala aktionsagendan har varit en stor och viktig fråga under COP 22 och ett antal tematiska sessioner har ägt rum under mötet. Denna fråga har främst burits fram av civilsamhället.
  • Länderna har kommit överens om en plan för det framtida arbetet med att utveckla och formalisera regelboken för Parisavtalet genom fokuserade inlagor, workshop. . Det är positivt då de rör utvecklingen av delar som är så viktiga för att kunna höja den globala ambitionen i linje med temperaturmålen, nämligen den femåriga cykeln för utsläppsminskningar inklusive den globala översynen; utvecklingen av ett transparenssystem för hela avtalet samt efterlevnadsmekanismen. Det är ett viktigt steg framåt.

Kunde blivit bättre:

  • Civilsamhället blev exkluderade från väldigt många förhandlingar. Detta är väldigt dåligt och den globala aktionsagendan förlorar lite sitt värde när civilsamhället inte inkluderas i diskussioner om hur civilsamhället ska få mer plats, lol. Lite motsägande.
  • Som vanligt var det dåligt med ungdomsrepresentationen under klimattoppmötet. Många länder valde helt att exkludera unga i sina delegationer medan andra skickade ungdomsrepresentanter i deras nationella delegationer. Dock är det viktigt att påpeka ungdomsrepresentation i de nationella delegationerna inte behöver betyda att unga faktiskt kan påverka. Ett sjukt exempel är Förenta arabemiraterna som hade 30 (!) ungdomsdelegater i sin delegation. Dessa 30 ungdomsrepresentanter hade dock sammanlagt mindre makt i sin delegation än vad jag som enskild ungdomsrepresentant hade i Sveriges delegation. Det handlar med andra ord om inte bara hur fler länder ska ha ungdomsdelegater utan om hur unga ska involveras i stängda förhandlingar och faktiskt påverka klimatpolitiska frågor. YOUNGO är en organisation som gjort och gör väldigt mycket i området. Mer information om dem hittar ni  här (http://www.youthpolicy.org/blog/structures/conference-of-youth/)

Vilka ingick i delegationen för COP22?

Det handlade om drygt sammanlagt 40 olika personer som var där för olika moment. Representanter från bla  Naturvårdsverket, tjänstemän från finansdepartementet och miljö & energi departementet. Under första veckan var vår delegationsledare, Johanna Lissinger Peitz. Den andra veckan kom klimatministern Isabella Lövin och miljöminister Karolina Skog, Lövin tog under andra veckan över rollen som delegationsledare.

COP23

COP23 kommer vara i Bonn, Tyskland men kommer ledas av Fiji. Detta är första gången i historien som ett litet Ö-land som Fiji kan sätta agendan i klimatfrågan. Stort då de är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna, hoppas de gör det på ett bra sätt så att fler Ö-länder också får chansen. Vilka frågor är det då som kommer tas upp under COP23? Mycket beror på vad som händer under förmötet i Bonn nu i maj. Min spaning är att man kommer prata mycket om hur klimatmålen ska skärpas över tid. Sen tror jag tyvärr att mycket fokus kommer läggas på bristande klimatfinansiering från bla USA, min förhoppning är att man lägger mycket vikt på den gröna klimatfonden där man fortsätter arbetet med transparens i rapporteringssystem. Och sen kommer man ta beslut om många tekniska frågor i de 6 olika förhandlingsspåren. Mer info om det hittar du på UNFCCCs hemsida.

Håll koll på:

  • COP23 är 6-17 november 2017, Bonn.
  • För-mötet till COP23 tar plats under maj 2017, även den i Bonn.
  • LSU:s hemsida för annons om att man söker ny ungdomsrepresentant till COP23, det kommer så fort som möjligt.

Sist vill jag bara säga ett stort tack för att jag fått vara er representant, det har varit mäktigt. Att dessutom veta att man har en stark svensk ungdomsrörelse i ryggen som verkligen lyfter klimatfrågan i den politiska debatten är häftigt. Vårt jobb är viktigare än någonsin nu när klimatförnekare fått mer makt och när forskning & vetenskap attackeras från alla håll. Stort tack och kampen för klimaträttvisa forsätter.

Här kommer flera bilder från COP22.

(Samtal med Malaysias ungdomsrepresentanter)

(Youth day på Nordens monter i COP-området)

(Har skypesamtal om COP22 med Grön ungdom i Stockholms regionen samtidigt som bilaterala presentationer pågår)

 

 ( I samtal med alla officiella ungdomsdelegater, i bild syns delegater från bla Kenya, Argentina & Malaysia)

 (Även här har vi ungdomsreppar från olika delar av världen)

(Sveriges delegation till COP22)

Kram!

Mona.

Efter festen kommer baksmällan (och kanske Trump)

Efter snart ett år med firande av världens första klimatavtal (som formellt träder kraft imorgon(!)) är baksmällan på väg att sparka in för de 195 länder som hjälpte leverera avtalet i Paris förra året.

Det är en sak att skriva under på ett papper som säger att du måste begränsa uppvärmningen till högst 2 grader celcius, och det är något helt annat att få till åtgärder som genomförs på nationell och regional nivå för att få det att hända. COP22-mötet i Marrakech kommer vara ett tidigt smakprov på den efterfrågan som regeringar måste bemöta som dessutom är en enorm utmaningmtrmrinfographic: att minska koldioxidutsläppen i den globala ekonomin och se till att vi har noll nettoutsläpp under andra halvan av århundradet.

Det låter lite väl ambitiöst men stora framsteg har redan gjorts – Financial times skrev exempelvis om hur förnybara källor numera gått om kol som världens största energi
källa. Cirka 500.000 solpaneler installerades om dagen under 2015, rekordmånga. Samtidigt i Kina restes två vindkraftverk i timmen enligt Internationella energirådet. Denna utveckling har gått mycket snabbare än vad många trodde det
skulle gå, och många tror det bla beror på minskade kostnader för sol- och vindkraftsenergi! Mycket bra händer med andra ord men fortfarande är det tyvärr kol och andra fossilbränslen som generar mer mest energi, något vi ska se till att fixa!

Hur har det annars sett ut 2016?

  •  För några veckor sedan kom ledningen av Meteorologiska världsorganisationen ut och sa att vi går in en ny meteorologisk verklighet med 2016  som det varmaste året någonsin.
  • Samtidigt är den globala koldioxidhalten för gott förbi 400,0 ppm (miljondelar). En konsekvens av olja, gas och kol som bränts sedan 1850-talet.
  • Den goda nyheten är att investeringar i förnybar energi gick upp mot 280 miljarder (dollar), med den globala kapaciteten från sol, vind och andra rena energikällor som numera toppar kol, enligt den internationella energibyrån.

Funderingar inför COP22

  • Kommer detta tidiga ikraftträdande av Parisavtalet skall bemötas med en en förnyad våg av (mer ambitiösa) klimatlöften?
  • Hur blir det med leveransen av en regelbok för Parisavtalet vid 2018, inga regler – ingen affär.
  • Många afrikanska länder har lämnats utanför som ett resultat av Parisavtalet då de har för lite pengar/resurser som gör att de inte kan uppfylla sina klimatambitioner. Hur kan de få hjälp på bästa sätt? Tycker att Lövin sa det bra i en artikel om just detta ”It’s our duty –  It’s not charity … The rich countries have caused climate change through our economic development, so we need to live up to that.” Läs mer här: http://www.politico.eu/article/cop22s-green-money-battle/
  • Hur gör vi med de stora utsläppsländerna som inte raticifierat parisavtalet än, stora länder som Ryssland; Japan; Indonesien; Sydkorea och Australien har inte ratificerat ännu.
  • Donald Trump har sagt att han kommer “omförhandla/bekämpa” avtalet om han blir vald. Det amerikanska valet är nästa vecka, en dag efter förhandlingarna påbörjats. Oavsett om han blir vald eller ej kommer han inte kunna påverka det här COP:et till särskilt stor bemärkelse och när det kommer till klimatförhandlingar överlag är USA kanske inte det mest progressiva landet men med hänsyn till hur många klimatförnekare som är med och styr landet i deras kongress (riksdag) är dem förvånansvärt progressiva. Donald Trump kan vända den positiva utveckling landet gjort i klimatfrågan under Obamas ledning. 

Vad är det som egentligen skiljer Clinton och Trump åt i den här frågan? Här har du fyra punkter.

  1. Hillary Clinton vill förbjuda oljeborrning till havs – Donald Trump tror att den globala uppvärmningen är en bluff som skapats för att försämra amerikanska företags konkurrenskraft till förmån för kinesiska företag så tummen up för oljeborrning till havs från hans sida!
  2. Hillary Clinton vill stoppa den tidigare planerade oljeledningen från Kanada till USA ( Keystone pipeline) – Donald Trump har sagt att han kommer se till att oljeledningen blir till verklighet om han blir president.
  3. Hillary Clinton vill kraftigt reglera hydraulisk sträckning aka fracking (trots att hon egentligen är för fracking), det är en metod för att utvinna fossila bränslen såsom naturgas långt under markytan. – Donald Trump tycker att fracking är ett utmärkt sätt att göra amerikansk energi oberoende från andra länder.
  4. Hillary Clinton har ett vallöfte om att det ska genereras tillräckligt med förnybar energi för att driva varje hem i Amerika inom ett decennium, och för 25 miljoner hushåll att ha solpaneler på deras tak tills 2020 – Donald Trump har inga vallöften gällande klimatfrågan – för det skulle ju bara gynna de kinesiska företagen ju!

Sen är Hillary Clinton inte den bästa rösten för omställning, tror att hon på många sätt har en bristfällig analys kring vissa frågor men allt är relativt. Nu finns det ett sämre alternativ och hon är den som har störst chans att slå honom, om hon vinner är det ingen enorm vinst för klimatrörelsen men man kommer dra en suck av lättnad.

ClintonTrump

Mer om mitt uppdrag, jag har haft delegationsmöten nu och träffat den övriga svenska delegationen och dessutom fått träffa några från olika svenska ungdomsorganisationer som åker ner – några från PUSH, KFUM, YMCA osv!  Jag åker ner till Marrakeshnu på söndag och redan dagen efter är det Youth day på den nordiska paviljongen så det är mycket som är inplanerat och under hela klimatttopmötet kommer jag förstås uppdatera er regelbundet. Jag kommer växla rätt mycket mellan olika kanaler, mycket twitter och instagram ( Kommer ha hand om LSUs instagram den andra veckan)

Begreppsförklaring

Ett begrepp som används ofta i klimattoppmöten är 2 gradersmålet – men vad betyder det egentligen?I med att världens ständigt värms upp mer på grund av klimatförändringarna är risken att konsekvenserna blir katastrofala. Om vi lyckas att hålla uppvärmningen under 2 graders celcius tror forskare att vi kommer vi mycket av de allvarligaste konsekvenserna trots försämrad biologisk mångfald. De flesta regeringar i världen har kommit överens om att hålla uppvärmningen under 2 grader (står i klimatkonventionen) och med parisavtalet la man dessutom till att man ska helst hålla uppvärmningen under 1,5 grader celcius!

(om du vill ha fler förklaringar till olika begrepp som används vid COP-sammanhang rekommenderar jag klimatordlistan,)

Twitter: @monahagiii

Telefon: 073-6540769

Mail: Mona.hagi@lsu.se

Kram!

 

/Mona Hagi

Parisavtalet har trätt i kraft – på rekordtid!

Hej på er!

Hoppas ni haft en fantastisk måndag! Har inte kunnat skriva några inlägg på ett tag då jag inte haft tillgång till bloggen men nu så. Mycket har hänt!

Parisavtalet har trätt i kraft på rekordtid, trots fördröjningen från EU. För att avtalet ska raticiferas måste minst 55 procent av världens länder, som står för minst 55 procent av de totala utsläppen ha godkänt det. Den gränsen är för någon vecka sen passerad. En milstolpe i att uppnå detta var när Kina & USA gemensamt raticifierade avtalet för ca en månad sedan då dessa länder gemensamt står för 38 % av världens utsläpp. Att avtalet träder i kraft innan COP22 kommer sätta en positiv ton på hela mötet, allt talar för ett positivt resultat från mötet. Klimattoppmötet i Köpenhamn minns man för dess förhandlingar, klimattoppmötet i Paris för de antagna målen och allt pekar på att klimattoppmötet i Marrakesh kommer bli ihågkommen för dess resultat. Med det sagt kommer det här klimattoppmötet vara mycket tekniskt, väldigt många tekniska detaljer som kommer vara viktiga i förhandlingarna. Till er som redan hunnit läsa handlingarna inför COP22, ni kanske har sett att det är väldigt komplicerat. Klimattoppmöten har en tendens att använda sig av handlingar med många och jobbiga begrepp. Därför kommer jag skapa en liten tradition här på bloggen – att förklara minst en förkortning/begrepp med varje inlägg, det hittar ni längst ner i inlägget!

Nu börjar det närma sig! Jag har haft regelbunden kontakt med de övriga nordiska delegaterna för att eventuellt samordna något på plats i Marrakesh. Har varit med p4 Sjuhärd för att diskutera COP22  De kommande veckorna ska jag ha möten med den svenska delegationen. Jag kommer befinna mig i Stockholm/Göteborg väldigt mycket i samband med uppdraget och kommer ha tid att träffa organisationer/opinionsbildare/tankesmedjor, vill din organisation träffa mig så är det bara att höra av sig på: Mona.hagi@lsu.se

PS. En annan kul grej som hänt är att jag är med på Aktuell hållbarhets lista över hållbarhetstalanger under 33, läs mer här – http://www.aktuellhallbarhet.se/lista-33-hallbarhetstalanger-33/

Begreppförklaring

Annex I-länder

Industrialiserade länder med åtaganden under Kyotoprotokollet

Annex II-länder

Industrialiserade länder med skyldighet att ställa upp med finansiella resurser för att möjliggöra för utvecklingsländer att genomföra utsläppsreducerande åtgärder.

CtWHK0MW8AQTTaq.jpg-large

(morgonradio med P4 Sjuhärad)

K R A M

/Mona Hagi

 

Här håller jag till, Mona hagi – Sveriges ungdomsrepresentant till COP22!

Hej där, kul att du hittat till min sida här på representantbloggen.

Mitt namn är Mona Hagi, jag är 19 år gammal ( första gången jag skriver det, fyllde år igår haha) och jag bor just nu i Borås. Jag studerar civilingenjör med inriktning kemiteknik på Chalmers.  Sedan några år tillbaka har jag varit aktiv partipolitiskt inom Miljöpartiet men främst genom dess ungdomsförbund där jag på lokal, regional och nationellt plan haft olika uppdrag och kunnat påverka diverse saker. Det var genom Grön ungdom som jag hittade till LSU och som jag idag kan kalla mig för Sveriges ungdomsrepresentant i FNs klimattoppmöte 2016 COP22.

Vad är då COP22 kan man undra?

COP22 är det 22:a klimattoppmöte som FN håller i, där olika länder sitter och förhandlar om olika frågor kopplade till klimatet. Det är vid dessa möten som länder kommer överens om gemensamma mål och även binder sig till olika löften som exempel att  inte släppa ut över en viss mängd. Vid dessa möten skickar länder oftast olika delegationer, som består av människor som har mycket kunskap och erfarenheter av klimatrelaterade frågor, det är dessa delegater som också kommer förhandla för Sverige.

Ca ett år efter klimattoppmötet i Paris inleds FN konferensen för 2016; COP22 i Marocko. Det är vid COP22 som det verkliga arbetet börjar. Om klimattoppmötet i Paris 2015 handlande om att skicka ut en signal till olika aktörer om att det är dags att ta klimatförändringarna på allvar, kommer klimattoppmötet COP22 i Marrakesh handla om att göra verklighet av de löften som länder har antagit. Nu gäller det att koppla avtal och olika länders löften med vetenskap, företagande och innovation. Det ska bli såväl kul som det är spännande att vara med och påverka men samtidigt vara den svenska delegationens länk till övriga civilsamhället på plats i Marrakesch! 

Under denna höst kommer jag att konsultera ungdomsorganisationer och lyfta ungdomsperspektiv i klimat- och miljödebatten. Om du känner att du vill prata med mig eller har en organisation, styrelse eller liknande som vill ha en diskussion om COP22 är det bara att höra av sig till Mona.hagi@lsu.

Här kommer ni kunna följa mitt arbete där jag varannan vecka och mot slutet varje vecka kommer komma med uppdateringar om vad det är jag gör.

Jag finns även på;

Twitter: @monahagiii

Telefon: 073-6540769

Mail: Mona.hagi@lsu.se

Hör av dig!

Obs, idag är det exakt 45 dagar innan klimatförhandlingarna börjar – P E P P!

13516670_1338062116207350_8116314835780997760_n-2

/ Mona Hagi