Vad hände egentligen på COP23?

Just nu sitter jag på ett tåg som rullar fram genom det tyska höstlandskapet, resan mellan Bonn och Lund tar ca 10 timmar och det är ju ypperligt tillfälle för mig att skriva ner en summering om vad det faktiskt beslutades om på COP23. Denna text må vara lång, men jag har varvat med lite fina bilder för att hålla intresset uppe! 

Bild på mig framför COP23-loggan

Under de här två veckorna har det pågått ett flertal parallella möten om de globala klimatavtalen Parisavtalet och Kyotoprotokollet. Även andra frågor relaterade till klimatkonventionen har förhandlats, bland annat har det beslutats om en plattform för lokalbefolkningar och urfolk samt en  en arbetsplan för jämställdhetsarbete.

Parisavtalet

Bild från COP21 där Parisavtalet skrevs. Klimathjältarna Klas och Klara poserar vid de stora bokstäverna #COP21

2015 klubbades det globala klimatavtalet igenom i Paris. En stor framgång för det multilaterala klimatarbetet och ett välbehövt momentum för omställningen till en hållbar värld. Inför COP23 ställde sig även Nicaragua och Syrien bakom avtalet, vilket nu gör att alla FN:s medlemsstater står bakom det (även om USA hotat med att lämna). Men även om själva avtalet är klart så återstår det nu att komma överens om tolkningen av olika meningar i avtalet och regler kring hur avtalet ska följas.

En kan ju tycka att det borde vara rätt så simpelt nu när vi har ett avtal. Problemet med att komma överens går ganska bra att sammanfatta med en grundläggande konflikt.

”Common but differentiated responsibilities” står det skrivet i klimatkonventionen (UNFCCC). Tanken är att belysa att alla världens länder har ett ansvar för att minska sina utsläpp och växthuseffekten men att de som historiskt släppt ut mer (utvecklade länder) har ett större ansvar för detta än vad utvecklingsländer har. Det gamla klimatavtalet Kyotoprotokollet (som gäller fram tills 2020) innehåller därför endast krav på utsläppsminskningar för utvecklade länder. Parisavtalet å andra sidan innehåller krav på utsläppsminskningar för alla länder, dock har varje land självt fått välja vilka och hur höga dessa krav ska vara genom att skicka in en Nationally Determined Contribution (NDC). Det har setts som en stor framgång att även utvecklingsländer har, efter sin förmåga, tagit på sig att bidra till utsläppsminskningar. (PS. Uppdelning av världen i utvecklade och utvecklingsländer något förlegad, men används frekvent i klimatförhandlingarna och därför gör även jag det i denna text)

Bild på Nilla, Johan och Johanna bakom Sveriges namnskylt i väntan på att förhandlingarna ska dra igång

Under COP23 har dock många diskussioner cirkulerat kring huruvida kraven och reglerna kring rapporteringen av utsläppsminskningar ska vara olika för utvecklade och utvecklingsländer. Intuitivt låter detta som ett rimligt krav från utvecklingsländer. Men de som driver frågan är inte de fattigaste eller minst utvecklade länderna, tvärtom är det de rika utvecklingsländerna som har intressen i att inte ha så höga krav på sig själva som oftast lyfter detta. Exakt vilka länder det är varierar i olika förhandlingsfrågor men de mest framstående är Kina, Indien, Saudiarabien och Iran och de kallar sig själva för Like Minded Developing Countries. Genom att ständigt lyfta upp att det borde vara olika stränga regler eller krav på utvecklade och utvecklingsländer har de lyckats sänka tempot på förhandlingarna, vilket kanske egentligen är deras intention. Detta tillsammans med de andra ländernas vilja (främst utvecklade men även några av de minst utvecklade länderna) att ha samma regler för alla länder i ”Parisandan” har gjort att de regler som länderna enas om inte blir så hårda som en kunnat önska.

Några konkreta beslutspunkter som rör Parisavtalet:

  • Den globala översynen: Under förhandlingar har det diskuterats hur vi ska följa upp länders egenbestämda åtaganden under Parisavtalet (NDCs) och vad som ska ingå då vi skriver nya. Hur ofta, vilken information som ska finnas med, vad de ska innefatta och hur ska de utvärderas osv. Huvudfokus under förhandlingarna var vad som ska ingå i en NDC och i rapporteringen av den, bara koldioxidminskningsmål eller även andra aspekter. Här har det gått framåt men diskussionerna fortsätter nästa år.
  • Talanoa Dialogue: Tills den första globala översynen sker, vilket kommer dröja några år, så kommer det istället hållas en stödjande dialog eller ”Talanoa Dialogue” som den nu kallas. Beslut om strukturen för dialogen togs på detta möte och den kommer nu byggas kring de tre frågorna ”var är vi, vart ska vi och hur kommer vi dit?” och börja i januari 2018.  IPCC:s senaste klimatforskning ska vara central i diskussionen samt utvecklade länders utsläppsminskningar innan år 2020 (mer om detta ämne under rubriken Kyotoprotokollet).
  • Bild från sista förhandlingsnatten. En stor grupp av förhandlare försöker lösa frågor bland annat kring anpassningsfonden. Bild: Sofia Bjersér

    • Regelboken: Beslut om reglerna kring hur Parisavtalet ska implementeras ska tas nästa år under COP24. Under detta möte sammanställdes alla länders åsikter i ett långt dokument. Det finns många meningsskiljaktigheter och mycket arbete kommer behövas för att nå konsensus. Arbetet kommer fortsätta under det årliga vårmötet i maj och under COP24. Men det togs även ett beslut om att eventuellt ha ett extra möte mellan maj och COP24.
    • Anpassningsfonden: Att anpassningsfonden ska tjäna Parisavtalet är de flesta eniga om, men hur den skulle göra det och när beslut om detta skulle tas fanns det oenighet om innan mötet. Inpå småtimmarna under sista förhandlingsdagen blev det en kompromiss om att anpassningsfonden ska tjäna Parisavtalet, men att vidare diskussion även ska ske nästa år kring hur givare till fonden ska rapportera prognoser kring sina framtida investeringar.

 

 

Kyotoprotokollet

Som nämnt tidigare är Kyotoprotokollet det tidigare klimatavtalet, det som bara har krav på utvecklade länder. Avtalet togs beslut om 1997 och trädde i kraft 2005 (jämför med Parisavtalet som trädde i kraft efter knappt ett år). Avtalet gällde ursprungligen till 2012 och var tänkt att ersättas av ett nytt klimatavtal efter beslut i Köpenhamn 2009. Då detta avtal inte blev av förlängdes Kyotoprotokollet med en andra åtagandeperiod 2012-2020. Egentligen är Kyotoprotokollet rätt bra och ”mer” rättsligt bindande än i Parisavtalet. Det enda problemet är att det är färre länder som är en del av avtalet och därmed är det inte tillräckligt effektfullt.

Like Minded Developing Countries ville ha en egen agendapunkt för att diskutera utvecklade länders genomförande under Kyotoprotokollet, dvs deras åtaganden och ambitionshöjningar innan 2020.

Bild från Sveriges ambassad i Washington. Illustration av USA och Kina som spelar schack med världens utsläpp. USA har inte ratificerat Kyotoprotokollet och Kina har inga krav på att minska sina utsläpp enligt protokollet.

Det blev inte en egen agendapunkt utan istället en del av ”var är vi nu?”-frågan i Talanoadialogen år 2018 och 2019. Detta kan ses som en liten framgång för utvecklingsländer, samtidigt som utvecklade länder argumenterar att det tar upp förhandlingstid från att istället diskutera Parisavtalets ambitioner och åtaganden.

 

Diskussionerna kring ”Pre-2020” ökade trycket på länder att ratificera den andra åtagande perioden av Kyotoprotokollet (Doha-tillägget till Kyotoprotokollet). Då EU tidigare har hållits tillbaka från att göra detta då alla stater inte varit redo så har flera EU-länder, bland annat Sverige, individuellt ställt sig bakom den andra åtagandeperioden nu under COP23.  Detta ledde tillslut till att även EU gått ut med att de som union ska ratificera innan årsskiftet.

Andra frågor

Handlingsplan för gender

En tvåårig handlingsplan för jämställdhet/gender antogs. I enlighet med handlingsplanen ska jämställdhet bli en integrerad del av allt klimatarbete inom UNFCCC, kunskapshöjande insatser kring jämställdhetsarbete genomföras, meningsfullt deltagande av kvinnor i klimatmötena säkerställas, jämställdhet beaktas i implementeringen av Parisavtalet samt mätbarhet och rapportering kring jämställdhetsarbete öka. Vill du läsa hela beslutstexten så hittar du den här: http://unfccc.int/resource/docs/2017/sbi/eng/l29.pdf 

Kunskapsplattformen för lokalsamhällen och urfolk

Efter många, långa nätters arbete kom mötet vidare med utformningen av denna plattform. Under våren ska länderna fortsätta arbeta kring exakta hur plattformen/arbetsgruppen ska fungera och på vilket sätt den ska föra in kunskap i förhandlingarna samt säkerställa deltagande. Vad jag ser som en av de absolut största framgångarna är att representanter för urfolk världen över fick uttala sig under alla möten och att de principer som lyftes av urfolksrepresentanterna blev en del av beslutet. Dessa principer var bland annat fullt och meningsfullt deltagande för urfolk, likställd status mellan urfolk och stater inom denna grupp (även i ledarroller), rätten till att själva välja sina representanter och tillräcklig finansiering. Vill du läsa hela beslutstexten så hittar du det här: http://unfccc.int/resource/docs/2017/sbsta/eng/l29.pdf

Skador och förluster

Frågan om hur de skador och förluster som många länder utsätts för som konsekvens av klimatförändringarna ska hanteras kom upp inom väldigt många förhandlingsspår. Ett uttryck för att denna fråga är viktig för många länder, till slut blev det ett beslut om att hålla en expertdialog för att stödja bland annat FN-sekretariatets arbete för att utreda hur ökad finansiering till detta ska kunna uppnås. Är nog långt ifrån vad många utvecklingsländer hade önskat, men ändå ett framsteg.

 

Bild på 5 personer som gör tummen upp runt bordet i Svenska delegationsrummet

Skapa handlingskraft för klimatet

Länderna bestämde sig för att hålla en workshop för att ta fram konkreta åtgärder för att öka utbildningen och allmänt medvetande om klimatförändringar. Efter mycket arbete från ungdomsgruppen YOUNGO så står det nu skrivet i texten att det är viktigt med deltagande av unga under denna workshop.

Klimatfinansiering

Här diskuterades långsiktig finansiering, prognoser för finansiering, riktlinjer till Gröna klimatfondens styrelse, finansiering av FN-sekretariatets arbete osv. Här togs mest processbeslut och de känsliga frågorna blev uppskjutna. Det mest uppmärksammade var anpassningsfonden som jag skrivit om tidigare.

Anpassning

I frågorna kring anpassning till klimatförändringarna gick det långsamt framåt och förhandlingarna kommer behöva förhandlas vidare. Dock togs det beslut kring länders egna planer för klimatanpassning.

Teknisk kapacitetsuppbyggnad

Möjligheterna för att följa, påverka på och delta i dessa möten varierar beroende på ett lands ekonomi och storlek. Exempelvis pågår det ett tiotal möten samtidigt och därför behövs det många personer på plats. Dessutom är mötena på en extrem detaljnivå och det behövs expertis inom de olika områdena för att hänga med och kunna påverka utfallet. Det togs därför beslut om att förenkla för utvecklingsländer att delta i mötena.

Arbetsprogram för jordbruksfrågor

Hur ska jordbruket minska sina utsläpp och anpassa sig till klimatförändringarna? Det har varit en förhandlingsfråga i 6 års tid och nu kunde länderna äntligen enas kring ett arbetsprogram för jordbruksfrågor som bland annat inkluderar en expertdialog och en workshop.

Turkiet och den gröna klimatfonden

Den gröna klimatfonden har som syfte att hjälpa

Bild på Sveriges styrelseledamot i Gröna klimatfonden, Lars Roth, när vi var några unga svenskar som fikade med honom i Bonn. Bild: Sofia Bjersér

utvecklingsländer att minska sina utsläpp. Då alla länder inom Parisavtalet nu har krav på utsläppsminskningar men då ”common but differentiated responsibilities” fortfarande gäller som vägledande princip så är Gröna klimatfonden ett sätt för utvecklade länder att ta ansvar för historiska utsläpp genom att ge pengar till fonden. Samtidigt får utvecklingsländer möjligheten till finansiell hjälp för att leva upp till sina åtaganden. Turkiet räknas under dessa möten som ett utvecklat land, men har uttryckt en önskan om att ändå kunna få söka pengar från fonden. Detta fick de inte igenom under mötet, men under sitt avslutningsanförande utlovade de inte skulle ge upp utan att de skulle försöka få igenom detta även på nästa möte.

Jag har skrivit om förhandlingarna utifrån hur jag uppfattat dem och kan inte lova att jag fått med allt eller uppfattat varje detalj korrekt. Därför hänvisar jag även till andra som förklarar förhandlingarna och gör det minst lika bra som jag, exempelvis Push , Climate Tracker eller regeringens pressmeddelanden.  Eller för den som är sugen på att djupdyka i förhandlingarna så hänvisar jag till UNFCCC:s hemsida 

 

Kram på er alla!

Kajsa

 

 

Sista dagen på COP23

Hej hej!

Sista dagen av COP har precis dragit igång. Nu har nästan alla frågor lösts ut och länderna har enats kring de olika agendapunkarna. Så idag är det tänkt att det ska vara ett möte då beslut helt enkelt bara klubbas igenom. Exempel på beslut som världen har enats om är en gender action plan, att i vår inviga den så kallade urfolksplattformen och mycket annat bra!

Dock finns det fortfarande några frågor som inte har retts ut ännu. Det gäller dels anpassningsfonden och hur prognoser för framtida finansiering ska se ut. Får se hur länge det håller på ikväll!

I måndags fick jag hoppa in istället för Isabella Lövin (hehe) och åka på en båtmiddag med Peace boat och Ecoship!

Träffade Johan Rockström från Stockholm Environmental Institute i den nordiska paviljongen

Igår var det education day! Under öppningsceremonin så berättade 7 unga från olika delar av världen om utbildning kopplat till klimat i deras länder.

Panelsamtal om den svenska klimatlagen anordnad av Sverige.

Möte med svenska delegationen och civilsamhället på plats. Isabella Lövin (klimatminister) sitter och pratar.

I shuttlebussen mellan de två zonerna som ligger lite för långt ifrån varandra.På bilden ser ni också Katja (chef på miljödepartementet), Nilla (min kontaktperson i delegationen) och Lars (Sveriges klimatambassadör)

Det Svenska delegationsrummet, här jobbas det på för fullt!

Var med i en panel om medborgarengagemang i klimatfrågan, men bland andra Finalands miljöminister (längst till vänster)

Dag 6 på COP23

Hej!

Idag är sista förhandlingsdagen i de förberedande grupperna. Under första veckan är det mer tjänstemän än ministrar på plats, som försöker reda ut så många frågor som möjligt och förbereda beslut inför de stora mötena nästa vecka.

Om du varit med i någon styrelse (exempelvis i en av LSUs medlemsorganisationer) så kan den första veckans förhandlingar beskrivas som möten där det produceras ”motioner” (draft decisions) inför nästa veckas ”styrelsemöten” (ex APA och SBI). Så målet under denna vecka är att få alla länder att enas bakom motionerna redan innan styrelsemötet föra att underlätta för beslut.

Möte under APA (arbetsgruppen på Parisavtalet) för att se hur det går för alla ”motioner”

Jag och generalsekreteraren för FNs klimatkonvention

Sidoevent med Sveriges statsekreterare och vice-klimatminister Eva Svedling om Arktis

Jag och Al Gore, som ni kan se är vi nu bästisar

EUs chefsförhandlare i frågan om ”Handlingskraft för klimatåtgärder” (ACE)

Inför första dagen på COP23

Hallå där!

Kajsa Fernström Nåtby heter jag och är Sveriges ungdomsrepresentant till COP23, FNs klimatkonferens. I skrivande stund gör jag mig redo för min första dag på konferensen. Jag anlände till Bonn sent igår kväll efter 11 timmars. Här i Bonn ska jag vara de kommande två veckorna för att delta på klimatmöten och representera er, Sveriges unga.

FN och klimatförändringarna har nog de flesta hört talas om, med vad är egentligen COP23?COP23 – för Conference of the Parties, 23 är den tjugotredje konferensen mellan partnerna i klimatkonventionen som grundades år 1992. Samtidigt som COP23 pågår även ett flertal andra av FNs klimatkonferenser, CMP13, CMA1-3, APA1-4, SBI47, SBSTA47 (den intresserade läsaren hänvisar jag till Monas inlägg från förra året).

Det som framförallt kommer diskuteras de kommande två veckorna i Bonn är Parisavtalet och hur världens länder ska gå tillväga för att nu följa det avtal som nästintill alla(!) världens länder nu skrivit under. Exempel på frågor som kommer diskuteras är hur vi kan se till att världens fattigare länder har råd att ställa om till grön teknologi ”klimatfinansiering”, hur vi ska göra våra samhällen motståndskraftiga mot ändrade väderförhållanden ”klimatanpassning”, hur vi ska följa mäta och rapportera koldioxidutsläpp och mycket mer.

Som ungdomsrepresentant åker jag till COP23 tillsammans med representanter från departement, myndigheter, riksdagen och regeringen. Mitt uppdrag är att se till så att unga inte glöms bort i förhandlingarna, genom att lyfta åsikter och perspektiv från unga i diskussionerna inom den svenska delegationen. Sedan jag fick det här uppdraget har jag haft ett flertal konsultationer med ungdomsorganisationer och därigenom samlat på mig många kloka tankar och idéer ifrån er där hemma. Nu ska jag göra mitt bästa för att sprida dessa till alla som vill (och inte vill) lyssna! Utöver mig så är det flera andra unga klimatkämpar från Sverige som, i olika roller, åker ner till COP23 för att se till så att ambitionsnivån är så hög som möjligt.

De kommande två veckorna kommer förmodligen vara de mest spännande i mitt liv och jag ser fram emot att dela dem mer er här på bloggen. Om inte ett blogginlägg då och då räcker så får ni gärna följa mig på twitter @KajsaFN eller LSU på instagram @LSU_se där jag kommer uppdatera dagligen. Och om du som ung har något input till mig så är det bara att kommentera här på bloggen eller att skicka ett mail till mig på kajsa.natby@lsu.se !

Klimattoppmötet 2016, och det kommande COP23

COP22 – Vad hände egentligen? Vad kommer tas upp på COP23?  Nedan kan ni läsa om vilka vinster Sverige fick igenom under klimattoppmötet 2016 i Marrakesh och annat som kunde gå bättre.

COP22 är slut! Klimattoppmötet tog slut efter ca två veckors förhandlingar och det var tills efter midnatt som mötet tog slut. Många representanter från såväl länder som civilsamhället lämnade plenum och var uppriktigt förvirrade över vad som egentligen hade hänt på klimattoppmötet under dessa två veckor. Vilka beslut togs, vad gick bättre och vad gick sämre och hur ska vi minnas COP22? Här kommer en liten (lång) sammanfattning över vad som hände, förhandlingarna och dokumenten har varit väldigt tekniska och därför också svåra att förstå om man tidigare inte har följt COP22, jag ska förenkla så mycket som möjligt. Hojta till i kommentarsfältet om det blir för komplicerat.

Under COP22 är det 6 olika förhandlingsspår som togs upp. Dessa är viktiga att hålla koll på om man vill läsa och förstå protokoll från klimattopmöten.

SBSTA (Subsidary body for scientific and technological support):

Den SBSTA är en av två permanenta underorgan till konventionen som fastställts av COP / CMP. Undergruppen stöder arbetet i COP och CMP genom att tillhandahålla aktuell information och råd om vetenskapliga och tekniska frågor som de hänför sig till konventionen eller dess Kyotoprotokollet .

SBI: Subsidiary body for implementation (Genomförande och implentation av kyotoprotokollet).

SBI är en av två permanenta underorgan till konventionen som fastställts av COP / CMP. Det stöder arbetet i COP och CMP genom utvärdering och översyn av det faktiska genomförandet av konventionen och Kyotoprotokollet . SBI råder också COP om budgetfrågor och administrativa frågor.

APA:  Ad hoc working group on the Paris agreement.

Den 12 december 2015 partskonferensen (COP) antog Parisavtalet genom beslut 1 / CP.21. Ad hoc-arbetsgruppen för Parisavtalet (APA) inrättades av samma beslut att förbereda sig för ikraftträdandet av Parisavtalet och för sammankallandet av den första sessionen av partskonferensen fungerar som möte mellan parterna till Parisavtalet avtalet~~POS=HEADCOMP (CMA).

Mandatet för APA är att förbereda utkast till beslut att rekommendera genom COP till CMA för övervägande och antagande vid sitt första möte. I synnerhet begärde COP APA att utveckla:

1. Ytterligare vägledning avseende nationellt fastställda bidrag som avses i artikel 4 i Parisavtalet;

2.  Tillvägagångssätt, förfaranden och riktlinjer för en tydlig och transparent ram för åtgärder och stöd som avses i artikel 13 i Parisavtalet;

3. Formerna för den bilaterala stocktake som avses i artikel 14 i Parisavtalet;

(D) Metoder och förfaranden för effektiv drift av mekanismen för att underlätta genomförandet och främja överensstämmelse som avses i artikel 15 i Parisavtalet.

CMA : Conference of the Parties serving as the meeting o the parties to the Parisagreement 

Den partskonferensen , den högsta organ i konventionen skall fungera som möte mellan parterna till Parisavtalet . Alla stater som är parter i Parisavtalet är företrädda vid partskonferensen fungerar som möte mellan parterna i Parisavtalet (CMA), medan stater som inte är parter deltar som observatörer. CMA övervakar genomförandet av Parisavtalet och fattar beslut för att främja ett effektivt genomförande.

COP : Conference of the parties, förhandlingar mellan de parter som är med i UNFCC. 

COP är högsta beslutande organ i konventionen. Alla stater som är parter i konventionen är representerade vid COP, där de se över genomförandet av konventionen och andra rättsliga instrument som COP antar och fatta beslut som är nödvändiga för att främja ett effektivt genomförande av konventionen, inklusive institutionella och administrativa arrangemang .

CMP : Conference of the parties serving as the meeting of the parties to the Kyoto protocol

Den partskonferensen , den högsta organ i konventionen skall fungera som möte mellan parterna i Kyotoprotokollet . Alla stater som är parter i Kyotoprotokollet är företrädda vid partskonferensen fungerar som möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP), medan stater som inte är parter deltar som observatörer. CMP övervakar genomförandet av Kyotoprotokollet och fattar beslut för att främja en effektiv ”implementation”.

Vad skedde under COP22 rent specifikt då?

Vinster:

  • COP 22 beslutade om att förlänga Lima-programmet för jämställdhet med tre år för att ytterligare stärka arbetet med jämställdhetsfokus i relation till klimatförändringar och i klimatförhandlingsarbetet. (Hurra!!)
  •  Mycket bra och konstruktiva diskussioner kring urfolksfrågor och den plattform som ska etableras för att utbyta erfarenhet och delge kunskap kring utsläppsbegränsning och anpassning har hållits. Ytterligare arbete och en operationalisering av plattformen är att vänta under nästa år. (Historiskt!)
  • Anpassningsfonden har överskridits sitt finansiella mål. Sverige, Tyskland, regionen Flanders i Belgien och Italien, har utlovat nya stöd till anpassningsfonden. Det gör att man överträffar anpassningsfondens mobiliseringsmål med 80 miljoner dollar. (EU visar vägen!!)
  • Anpassningsfondens framtida roll och möjliga koppling till avtalet samt vad som ska beslutas på första partsmötet under Parisavtalet var en svårförhandlad fråga under COP22. Frågan om fondens framtida roll har varit en kärnfråga under COP22. Nu beslutades det att fonden bör (should) ligga under avtalet under vissa förutsättningar såsom institutionella arrangemang och verksamhetsutformning. Slutligt beslut ska dock tas om 2018.
  • COP22 enades om att förbättra effektiviteten av Doha-arbetsprogrammet kring artikel6 i konventionen (utbildning, deltagande och allmän medvetenhet).
  • Vikten av att involvera andra samhällsaktörer för ökad ambition under den Globala aktionsagendan har varit en stor och viktig fråga under COP 22 och ett antal tematiska sessioner har ägt rum under mötet. Denna fråga har främst burits fram av civilsamhället.
  • Länderna har kommit överens om en plan för det framtida arbetet med att utveckla och formalisera regelboken för Parisavtalet genom fokuserade inlagor, workshop. . Det är positivt då de rör utvecklingen av delar som är så viktiga för att kunna höja den globala ambitionen i linje med temperaturmålen, nämligen den femåriga cykeln för utsläppsminskningar inklusive den globala översynen; utvecklingen av ett transparenssystem för hela avtalet samt efterlevnadsmekanismen. Det är ett viktigt steg framåt.

Kunde blivit bättre:

  • Civilsamhället blev exkluderade från väldigt många förhandlingar. Detta är väldigt dåligt och den globala aktionsagendan förlorar lite sitt värde när civilsamhället inte inkluderas i diskussioner om hur civilsamhället ska få mer plats, lol. Lite motsägande.
  • Som vanligt var det dåligt med ungdomsrepresentationen under klimattoppmötet. Många länder valde helt att exkludera unga i sina delegationer medan andra skickade ungdomsrepresentanter i deras nationella delegationer. Dock är det viktigt att påpeka ungdomsrepresentation i de nationella delegationerna inte behöver betyda att unga faktiskt kan påverka. Ett sjukt exempel är Förenta arabemiraterna som hade 30 (!) ungdomsdelegater i sin delegation. Dessa 30 ungdomsrepresentanter hade dock sammanlagt mindre makt i sin delegation än vad jag som enskild ungdomsrepresentant hade i Sveriges delegation. Det handlar med andra ord om inte bara hur fler länder ska ha ungdomsdelegater utan om hur unga ska involveras i stängda förhandlingar och faktiskt påverka klimatpolitiska frågor. YOUNGO är en organisation som gjort och gör väldigt mycket i området. Mer information om dem hittar ni  här (http://www.youthpolicy.org/blog/structures/conference-of-youth/)

Vilka ingick i delegationen för COP22?

Det handlade om drygt sammanlagt 40 olika personer som var där för olika moment. Representanter från bla  Naturvårdsverket, tjänstemän från finansdepartementet och miljö & energi departementet. Under första veckan var vår delegationsledare, Johanna Lissinger Peitz. Den andra veckan kom klimatministern Isabella Lövin och miljöminister Karolina Skog, Lövin tog under andra veckan över rollen som delegationsledare.

COP23

COP23 kommer vara i Bonn, Tyskland men kommer ledas av Fiji. Detta är första gången i historien som ett litet Ö-land som Fiji kan sätta agendan i klimatfrågan. Stort då de är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna, hoppas de gör det på ett bra sätt så att fler Ö-länder också får chansen. Vilka frågor är det då som kommer tas upp under COP23? Mycket beror på vad som händer under förmötet i Bonn nu i maj. Min spaning är att man kommer prata mycket om hur klimatmålen ska skärpas över tid. Sen tror jag tyvärr att mycket fokus kommer läggas på bristande klimatfinansiering från bla USA, min förhoppning är att man lägger mycket vikt på den gröna klimatfonden där man fortsätter arbetet med transparens i rapporteringssystem. Och sen kommer man ta beslut om många tekniska frågor i de 6 olika förhandlingsspåren. Mer info om det hittar du på UNFCCCs hemsida.

Håll koll på:

  • COP23 är 6-17 november 2017, Bonn.
  • För-mötet till COP23 tar plats under maj 2017, även den i Bonn.
  • LSU:s hemsida för annons om att man söker ny ungdomsrepresentant till COP23, det kommer så fort som möjligt.

Sist vill jag bara säga ett stort tack för att jag fått vara er representant, det har varit mäktigt. Att dessutom veta att man har en stark svensk ungdomsrörelse i ryggen som verkligen lyfter klimatfrågan i den politiska debatten är häftigt. Vårt jobb är viktigare än någonsin nu när klimatförnekare fått mer makt och när forskning & vetenskap attackeras från alla håll. Stort tack och kampen för klimaträttvisa forsätter.

Här kommer flera bilder från COP22.

(Samtal med Malaysias ungdomsrepresentanter)

(Youth day på Nordens monter i COP-området)

(Har skypesamtal om COP22 med Grön ungdom i Stockholms regionen samtidigt som bilaterala presentationer pågår)

 

 ( I samtal med alla officiella ungdomsdelegater, i bild syns delegater från bla Kenya, Argentina & Malaysia)

 (Även här har vi ungdomsreppar från olika delar av världen)

(Sveriges delegation till COP22)

Kram!

Mona.